Glöm inte att betala räkningarna!

Beställde en knapp från Knapp.nu sommaren 2007. Flyttade i samband med det till Norge och räkningen glömdes helt bort. Priset (inklusive frakt) låg på 30 kr. Sedan fick jag ytterligare en faktura på 30 kr + 50 spänn i påminnelseavgift. Bodde i Norge och räkningen samlade damm i brevhögen. Sedan kom ett inkassoföretag och krävde mig på 30 + 50 + 160 kr i ytterligare en administrationsavgift. Vid den tiden hade jag tagit mig hem och bestämde mig för att betala den satans jävla räkningen.

Tyvärr forslades det en massa pengar mellan mina konton (hade bland annat en kredit på 10 000 att betala tillbaka på ett annat konto) och kontot som betalningen skulle ske från tömdes dagarna före betalningsdagen. Handelsbanken skickade följande meddelande till min e-brevlåda på internetbanken:  \”Du har en stoppad betalning p g a att täckning på ditt konto saknats vid betaltillfället. \” Den e-brevlådan är inte direkt övertydlig och jag missade helt att räkningen gått obetald.

Eftersom jag nolltaxerade det året bestämde sig inkassoföretaget för att inte gå vidare i ärendet till kronofogden (eller hur man nu gör i sådana här fall) och hela historien föll i glömska.

Tills häromveckan då jag fick ett sött litet brev från Alektum Inkasso i Göteborg som sa att nu när jag äntligen börjat knega och förskansat mig lite välförtjänt deg är ärendet uppe på tapeten.

Min faktura ser numera ut såhär:

Kapitalskuld: 30.00 kr
Påminnelseavgift: 50.00 kr
Uppslupen/resterande ränta: 8.34%
Inkasso-/lagsökningskostnadet: 295.00 kr

Summa: 383.34

Numera betalar jag räkningarna så fort jag ser dem.

Rubriker är inte min grej

Klockan elva imorgon (eller idag om man är en anal drygpotta) ska jag ta bussen till Ida och ge henne världens bästa födelsedagspresent. Det innebär att jag måste kliva upp typ nio för att hinna duscha och äta och slå in presenten. Men ändå sitter jag vid datorn klockan halv tre. Puckat!

Det får mig att tänka till. Reflektera över mitt liv. Inse att jag gjort så många korkade val. Idiotiska tilltag som inte lett någonstans. Typ skriva flera korta meningar i följd.

Men så läser jag följande mening på bakelse.se: ”Vi hade inte för avsikt att driva med människor, bara lärare.” Haha. Det var i alla fall inte ett korkat val av ord!

Snart börjar jävligheten

Djur lär sig saker via betingning. Ger man en hund godis varje gång han lägger sig på rygg, så lär sig hunden till slut att lägga sig på rygg när godisen åker fram. Slår man en hund när den pissar på mattan så lär den sig att piss på mattan innebär stryk, och pissar bredvid. Ungefär så. Det kallas associativ inlärning och går ut på att man associerar en grej med något annat. Typ piss på mattan med en smäll i huvudet.

Jag har råkat ut för betingning. Mitt hem här i Lunde har jag associerat med lathet. Här gör jag absolut ingenting i onödan. När jag åkte till Norge var det ballt att söka jobb och plocka disk. Nu bor jag hemma, och allt det där är ett minne blott.

Tyvärr kan man ju inte vara över tjugo och bo hos mamma och spela xbox hela dagarna. Inte för att jag ser något problem i det, men uppenbarligen gör man inte så om man är vuxen.  Uppenbarligen ska man tjäna pengar  och stödja detta materialistiska samhälle som bara urvattnar våra själar och till slut gör oss till viljelösa drönare under kapitalets piska. Nåväl, jag gjorde som jag blev tillsagd och skaffade jobb på Folksam.

Nånstans där i början var det en fin tanke det här med att skaffa jobb och tjäna pengar och faktiskt kunna göra saker. Men i takt med att jag suttit hemma på rummet och spelat CS med ungar i tidiga tonåren har jag ångrat mitt val mer och mer. Och nu på måndag ska jag börja jobba. Jag har sån brutal livsångest inför det faktum att jag ska behöva kliva upp en viss tid på morgonen för att utföra något meningslöst arbete. Lura på folk försäkringar som är bättre hos konkurrenten (sägs det, vad vet jag?).

Men så har jag hittat en jävla fin resa till min och Idas treårsdag som kostar pengar. Och en dator som är brutalt jävla monsterdyr. Och då känns det bra igen. Ska man prompt tjäna pengar ska man fan slösa dem också.

Divided Souls

Min favoritregissör Martin Falch (okej, kanske finns ett par till som är bättre, men ingen från Sverige i alla fall) har släppt en ny kortfilm. Eftersom wordpress är helt jävla fistat kan man inte lägga in filmen i själva bloggposten, men det går ju att länka:

http://www.wegame.com/watch/Divided_Soul/

Offra sju minuter av ditt liv, will ya?

Man kan ju ”tagga” inlägg också — Del 1.

X-files är så korkat

När jag var liten följde jag teveserien X-files. Eftersom man var liten och efterbliven tyckte man såklart att det var asbra grejer. Såhär i efterhand kan man ju konstatera att första säsongen är typ sämst i världen, men då fattade man ju ingenting. Sen helt plötsligt försvinner Fox Mulder och nån ny fjant kommer och då upptäcker serien en helt ny botten.

Varför dör han aldrig?

Men nyss såg jag det absolut sista avsnittet av serien. Jag älskar sista avsnitt, speciellt i dramaserier eftersom det innebär tårdrypande repliker och vemodig musik. Sånt äger. Hade väl inte förväntat mig det slutet på X-files, men något skoj kunde väl i alla fall hända.

Fel.

Mulder blir anklagad för att döda en militär. Men militären är visst en genetiskt förbättrad supersnubbe som inte går att döda, vilket alla Mulders polare vet om. Mitt i allt kommer det en fjant som kan läsa folks tankar och säger att en snubbe inte är mänsklig. Men det hjälper föga eftersom han inte på något sätt bevisar sina mind reading skills, utan bara skryter med dem. Mulder sänds till döden. Äntligen tänker man då.

Mulder blir tyvärr räddad och flyr från militäranläggningen som hamnar i total lock down. Man lyckas alltså avla fram odödliga militärer och halvutomjordingar, men hålla en mördare inlåst går inte. Supermilitären tar dock upp jakten på dem och hinner ikapp nånstans mitt ute i öknen. Han får ett skott i bröstet, men det gör ju inte så mycket eftersom han är odödlig tänker man. Konstigt nog verkar detta skott vara något extra eftersom snubben börjar tokskaka och blir helt plötsligt en jävla metallbit som flyger rakt in i en bergsvägg.

Mulder klarar sig och sen äre slut.

Svartlistade ord

Nu har jag svartlistat ord i kommentarsystemet. Skriver man orden kommunism eller kommunist visas inte kommentaren. Lika bra liksom. Undrar om man kan svartlista meningar, typ ”feminism är bra” eller annat trams.

Tomma ord väger tungt i skolan

(Min senaste limelightkrönika)

Vi hade en övernitisk svensklärare en gång. All kritik hon mottog härleddes tillbaka till vår inkompetens och idioti. Om vi inte förstod en uppgift berodde det inte på att hon hade formulerat den vagt, utan att vi helt enkelt inte var smarta nog. Uppenbarligen var en del av uppgiften att förstå själva uppgiften. Och det viktigaste, allt som författades av henne var den absoluta sanningen.

Precis som alla andra lärare tyckte hon att elever ska tänka kritiskt, så länge detta tänkande inte pågick i just hennes klassrum. Det eviga mantrat -tänk kritiskt- känns lika meningslös som den kinesiska frihetsförklaringen när det hörs i ett klassrum. Medan man inte kan lita på en källa från internet – wikipedia är den största djävulen – ska man hungrigt svälja orden som kommer ur läroboken eller från lärarens mun.

Man kan förvisso inte gå igenom skolans alla år och misstro allt ens lärare säger, och man får väl anta att lärare är hyfsat pålästa inom just det ämne de ska predika om. Men när man kommer mot gymnasiets sista år blir gränsen mellan faktafrågor och rena spekulationer väldigt diffus. Och vad säger då att en lärare besitter sanningen?

Ett klassiskt exempel är Afrika. I dag är de flesta länderna rika och för nästan alla går det snabbt framåt. Men kontinenten Afrika är alltjämnt ett väldigt fattigt ställe. Varför det? Fråga en lärare och den säger -kolonialismen-. Det säkra – och inte minst fega – svaret som stänger alla dörrar för kritiskt tänkande. Vem säger emot det?

När jag hade samhällskunskap i högstadiet sa en lärare att vi borde adoptera ett afrikanskt barn, ge det barnet den bästa utbildningen vi har och sedan skicka tillbaka det för att utbilda alla andra afrikaner. En riktig skräpidé som svaldes med hull och hår av klassen. Men läraren ville för ovanlighetens skull att vi inte skulle nöja oss med det enkla svaret, och väntade ivrigt på mothugg. Till slut fick han det, och den första lektionen i kritiskt tänkande hade avverkats. Efter det lyssnade man noga på vad han sa, då allt kunde vara en fälla.

Såhär i efterhand inser man hur oerhört befriande det var. Att se en person använda sin auktoritet för att lura i klassen ett idiotförslag, och sedan utmana sina elever att ifrågasätta det.

I skolan blir det så lätt tomma ord när det kommer till kritiskt tänkande. Vi ska kritisera våra fördomar, våra föräldrar, våra politiker – men sällan vår egen utbildning, den som kanske är det absolut viktigaste vi får.

Jag ångrar allt jag köper

I cirka tjugo år levde jag ett snålt liv. Eftersom jag aldrig sommarjobbade hade jag aldrig mycket pengar och köpte därför aldrig prylar. Helst spenderade jag det lilla jag hade på Ullas gatukök eller Lundegrillen.

Sen fyllde jag tjugo, flyttade till Norge och tjänade sjukt bra med deg. Efter det gick allt åt helvete. Planen med Norge var att leva snålt och bli rik. Eftersom jag tidigare haft det hållningsättet tänkte jag att det inte skulle vara något problem. Men den som aldrig haft pengar har aldrig lärt sig hantera dem, upptäckte jag snart.

Så väl i Norge köpte jag en Ipod Touch (riktigt rolig grej som jag aldrig använder), ett Nintendo Wii (sämsta spelkonsolen av dem alla) och en Wii Board till detta Wii. Sen när jag kom hem köpte jag mig ett Xbox 360 och en ny datorskärm. Nu vill jag ha ett Playstation 3 och en stor teve. Den nya skärmen använder jag aldrig eftersom den gamla faktiskt är bättre.

Så för ett par dagar sedan köpte jag en ny mobil. Funderade på att köpa en Iphone, men mot bättre vetande bestämde jag mig för att köpa en HTC Touch Diamond. En såndär frän mobil med touchskärm som — enligt lite googlade — skulle vara bättre än en iphone. Men skiten har dålig batteritid, långsamma menyer och är allmänt sämst. Jag ångrade mig redan efter tio minuter.

Nu funderar jag på att köpa en videokamera. Den ska helst ha hårddisk, men det fungerar också med DVD-skivor. Varför i helvete ska jag ha en videokamera? Ingen jävla aning. Finns ingenting här som är värt att filma, och semesterfilmer är ju det absolut tråkigaste som finns.

Jag är en röv. En jävla röv.